I likhet med vad som stadgats för fond D:3 skall styrelsen, innan fondens avkastning får disponeras, reducera detta belopp med föreskriven avsättning till kapitalet.

På prefektens förslag kan viss del av fondens avkastning ett eller flera år avsättas för att därefter möjliggöra ett större inköp eller mer kostnadskrävande arbete till institutionens gagn.

Återstående belopp ställs till prefektens förfogande att efter kollegiets hörande användas till något för institutionen angeläget ändamål, vartill myndigheters anslag ej förslår. Största vikt skall härvid läggas vid anskaffning av sådana hjälpmedel, som kan bidraga till att föra utbildningen inom det husliga området framåt. Som exempel kan här nämnas inköp av större maskinell utrustning, installerande och utnyttjande av nya hjälpmedel liksom utprovande av sådana. Om Fackskolans elevförbund även i fortsättningen kommer att anordna fortbildningskurser, s.k. studievecka, för från institutionen utexaminerade lärare m.fl. bör anslag härför liksom hittills på begäran utgå från fonden. Undantagsvis kan från fonden utgå bidrag till lärares studieresa eller vidareutbildning, som anses vara till direkt gagn för institutionen och är av sådan omfattning att övriga stipendier ej täcker omkostnaderna eller till högtidlighållande av någon för institutionen betydelsefullare tilldragelse.

Skulle nu icke förutsedda omständigheter motivera ianspråktagande av ett större engångsbelopp för särskilt betydelsefulla åtgärder till institutionens fromma, t.ex. för utgivande av fortsättning på Fackskolans (institutionens) historia eller vid en inflyttning i nya lokaler, äger stiftelsens styrelse av fondkapitalet utnyttja sammanlagt högst 100 000 kr. Detta belopp är knutet till basbeloppet oktober 2007. Förslag härom skall vara framställd av prefekt och kollegium gemensamt och styrelsen skall vid beslutets fattande vara fulltalig och enig.

Historien om hur denna stödform tillkommit ger en belysande bild av växlingarna i Fackskolans ekonomiska status. År 1899 skänkte professor K. Melin 1 000 kr till en stödfond för Fackskolan för huslig ekonomi. Beloppet avsattes till en s.k. grundfond. Först 20 år senare fick denna något nytt tillskott utifrån. Under perioden 1918-1931 överfördes nämligen hit vinsten på den av seminariet bedrivna matförsäljningen, sammanlagt 12 000 kr. Med till kapitalet lagda räntor hade fonden vid Lundells och Norrbys avgång 1933 vuxit till 25 000 kr (alla här anförda siffror lämnade i avrundade 1 000-tal).

Sedan Fackskolans ekonomiska förhållanden under 1930-talet sanerats blev det för första gången möjligt att göra avsättningar av Sällskapet, utanför Fackskolans budget, tillfallande inkomster. Dessa härflöt framför allt från den i ständigt nya upplagor utkommande Hemmets kokbok. Delvis lades dessa till grundfonden, som med avsatta räntemedel nu stigit till 80 000 kr. Huvudparten tillfördes emellertid en särskild fond avsedd att möjliggöra mera kostsamma moderniseringar av seminariets lokaler och utrustning. När så behövts har därvid anslag även utgått från fondkapitalet. Detta gäller framför allt de belopp av den s.k. Wallenbergska donationen som reserverats för att disponeras under ett eller flera följande år. Närmare 200 000 kr har under åren 1937/67 för angivna ändamål utbetalats från denna särskilda fond.

Med kapitaliserade räntemedel uppgår den särskilda fondens kapital nu till 150 000 kr. Detta har inför överlämnandet till fondstiftelsen sammanslagits med nämnda grundfond till en stödfond för seminariet. Hit har samtidigt förts vinsten av inom seminariet bedriven försäljning av läroböcker, ca 30 000 kr, samt återstoden av köpeskillingarna för hemmanen Brogård och Bräcksta ca 27 000 kr.